RH Uppland L-ABCDE

L-ABCDE(Källa är SIRENEN nr 4 2003)    
L Livsfarligt läge
Tänk på egen säkerhet. Skadad personal tar resurser från övriga skadade. Skadade måste flyttas till säker plats innan undersökning och behandling startar. L åtgärdas innan vi går till A.

A Airway - andning, fri luftväg
Den allra högst prioriterade insatsen vid omhändertagande. Andningen förser hjärnan med syre. Några minuters syrebrist ger risk för hjärnskador och hjärtstopp. Luftens passage kan hindras av blockerade luftvägar eller skada på andningscentrum. Du kan på avstånd uppfatta: ej hotad luftväg - talar, skriker. Hotad luftväg - medvetslös, oro, ångest.
Gör så här: lyft huvudet bakåt, uppåt. Eventuellt också underkäken framåt. Rensa munhåla, svalg (tänk på personlig skyddsutrustning: handskar) Lossa åtsittande kläder. Stabilisera nacken manuellt och eventuellt med nackkrage (alltid vid trafikolyckor eller fallolycka med kraftigt våld). Huvudet får inte tippa framåt igen.
Kom ihåg: Du kan aldrig förvärra en skada genom att göra fria luftvägar, så länge du behåller stabiliseringen av huvud och nacke. Vid ofri lufväg, ta reda på orsak och åtgärda. Gå vidare till B

B Breathing - bedöm andning/ventilation
Kontrollera om patienten andas. Försök att bedöma andningsfrekvensen, normalt 12-20 i minuten. Observera förändringar.
Lyssna: Hur låter andningsljuden?  Rosslar - lågt andningshinder. Snarkar - högt andningshinder.
Piper - astma. Sörplar - hål.
Känn: luftström, andningsrörelser. Lägg händerna på bröstkorgen. Känns sidoskillnader?
Lukt: kan indikera stopp - kräkningar, blod, främmande föremål. Underlätta andningen. Låt den skadade avgöra vad som känns bäst. Medvetslösa läggs i stabilt sidoläge.
Lugna: ta ögonkontakt, andas tillsammans om den skadade har jobbigt med andningen. Ge syrgas om det finns och någon har delegering.
Om bedömningen är att andningen är påverkad, varför är den det ? Hur ser jag till att den skadade syresätter sig på bästa sätt ?
Åtgärda B, gå vidare till C.

C Cirkulation
Stoppa yttre blödningar. Puls var finns den ? Hur känns den? Normal, snabb, regelbunden, kraftig, svag ? Pulsen indikerar storleken på blodförlusten. Känns handledspulsen är blodtrycket över 80. Vid ljumskpuls är blodtrycket över 70, vid halspuls över 60. Cirkulation handlar också om att kroppen behöver syre.
Röda blodkroppar är syrebärare.
Vid blodförlust minskar dessa drastiskt.
Blödningar kan vara både yttre, synliga, och inre som många gånger inte syns. Det är därför viktigt att känna till kroppens reaktioner, chocksymtom, vid inre blödning.
Yttre blödningar
Artärblödning:
ljusröd, pulserande, högt tryck.
Åtgärd: tryckförband, kroppen i högläge.
Venös blödning: mörkt blod, rinner, lågt tryck.
Åtgärd: täckande förband, skyddsförband, högläge.
Inre blödning
Inre blödning kan orsaka cirkulationssvikt, chock.
Den cirkulerande blodvolymen blir för liten i förhållande till blodbanorna, hjärtats pumpfunktion sviktar.
Symtom: hög puls, 110 - 120, innebär chockliknande tillstånd, över 120 tecken på chock, över 140 kritiskt.
Förhöjd andningsfrekvens, smärta,  blek, kall, blå läppar, naglar och hud, frusen törstig, illamående, oro, ångest, medvetandepåverkan.
Åtgärd: minimera syrebehovet, stoppa yttre blödning. Benen i högläge, blod omfördelas från extremiteter till vitala organ. Tillför värme. Det är syrekrävande att huttra. Skydda huvudet. Varsamhet, vila. Lugn och ro sparar energi. Ge inte vätska (risk för kräkning), mag- och tarmcirkulationen avtar vid chock.
Tillför syre, till sjukhus snabbt. Genom att känna igen tecken på chock och förstå hur kroppen reagerar kan vi tidigt förebygga chocken med enkla metoder.

Hos svårt skadade personer hinner vi kanske bara med LABC. D och E får ske senare när man har kontroll över andning och cirkulation.

  D Disability - medvetandegrad
Kontrollera och bedöm hjärnans funktion, det ger ett mått på syresättningen. Hur reagerar den skadade?
Prata med patienten för att få en bild av medvetandegraden.
Svarar vaket på tilltal, svarar frånvarande, slött eller inte alls?
Reagerar på smärta, tryck (ett lätt tryck under örat vid käkvinkeln, bröstbenet)? Reagerar inte på smärta? Orsak till medvetslöshet: otillräcklig cirkulation, skallskada, droger, vissa sjukdomar. Observera förändringar.

E Expose - exponering Skydd mot värmeförlust, hetta, väder och vind, miljöpåverkan. Kom ihåg att skydda mot underlaget, även sommartid. Se på hela människan , från huvud till tå. Genomför helkroppsundersökning, känn igenom patienten.  Det kan vara bra att ha övar på en  hel och frisk människa, för att veta hur det normalt ska kännas.
Överrapportering Överrapportering är ett moment som många tvekar inför. Det känns svårt att komma ihåg alla åtgärder, alla observationer och annat viktigt som sjukvårdspersonalen behöver veta. Gör överrapporteringen i omvänd ordning. Informera sjukvårdarna vad du gjort för L, A, B, C och så vidare, samt annat av värde tex hittad medicinburk i fickan. Exempel: L: platsen är säker. A: luftvägen fri. B: andningen är ansträngd och hastig och har förändrats sista fem minuterna. C: pulsen är snabb och tunn och känns på handleden, känns tunnare nu än när vi anlände. D: var vaken och svarade redigt på tilltal vid ankomst men har blivit allt svårare att få kontakt med, svarar endast vid beröring. E: hittar inga andra skador.

Tänk på att förändringar i tillstånd är särskilt viktiga att tala om.

Bemötande Det första bemötandet är viktigt. Kroppsspråk och röstläge har större betydelse än vad du faktiskt säger. Tänk på att försöka inge trygghet och lugn. Presentera dig. Ställ rätt frågor, vad har hänt? Vad har du ont? Undvik ja- och nejfrågor. Tänk på att syrebrist/chock också kan ge psykiska reaktioner hos den skadade som aggressivitet, irrationellt beteende, motstånd mot omhändertagande och liknande.

Viktigt att komma ihåg Den första bedömningen gör du på 30 sekunder på väg fram till och i första kontakten med den skadade. "Läs" olyckan. Är läget livshotande? Egen och andras säkerhet? Vilka kroppsskador kan en sådan här kollision innebära? Vilka krafter har varit verksamma? Hur låter andningen? Större blodförluster? Hur ser den skadade ut? Medvetande? Presentera dig, fråga vad efter namn och vad som har hänt.
Den som skriker högst är ofta inte den som behöver vård först på en olycksplats. Där är åtminstone luftvägarna fria och medvetandet kvar. De resurser som vi initialt lägger ned på en skadad som skriker, kan kosta livet på någon som har en ofri luftväg. Om de skadade är fler an ni har resurser till, försök samla dem intill varandra. Måste du lämna någon utan uppsikt: säkra fria luftvägar och vitala funktioner som andning och cirkulation.
Försök att låta en och samma person sköta övervakningen av skadade och låt denne överrapportera till ambulanspersonalen. Notera förändringar.
Fråga dig hela tiden: varför mår den skadade som han/hon gör? Vad händer i kroppen? Vad kan jag göra åt det med de resurser jag har?

Liv går före lem. L dödar före A, A dödar före B, B dödar före C, C dödar före D och E.
Gör insatsen i rätt ordning.
Åtgärda den ofria luftvägen innan du stoppar blödningen. Gå inte vidare till någon bokstav förrän du är klar med den förra.